Cilla Ramnek gestaltar entrén på Hamngatan 15

Hur går det till när ett konstverk växer fram? Och hur kan offentliga gestaltningar bidra till de förbipasserandes vardag? Vi har träffat Cilla Ramnek, som står bakom en installation i entrén i fastigheten på Hamngatan 15, för att höra mer om just detta och lite till. Foto: Jonas Eriksson

Med mönsterbilden som signum

Cilla Ramnek har en gedigen bakgrund och beskrivs bäst som en multikonstnär. Hon arbetar både som designer och stylist och kan även titulera sig själv författare och är adjungerad professor i textil på Konstfack. Förutom sina otaliga verk har hon även curerat utställningar på Liljevalchs och arbetar för IKEA och Svenskt Tenn. Om man besökt institutionen Café Saturnus i Stockholm, har man med all säkerhet också beundrat golvet, formgivning signerad Cilla. Just nu är hon aktuell som en av 12 utvalda formgivare som fått uppdraget att ta fram konstnärliga gestaltningar för de nya tunnelbanestationerna. Cilla arbetar med t-banestationen vid Järla (Nacka).

När vi träffar Cilla Ramnek i hennes lägenhet på Östermalm kommer tunnelbanestationen snabbt på tal. Detta mastodontprojekt som sträcker sig över ett flertal år och kommer att bli en del av resenärernas vardag. Vad är den gemensamma nämnaren i hennes uppdrag?

– Det är samma motorer i mig som dras igång, men det faller ut i olika sorters tillämpningar, beskriver Cilla. Jag tycker att det är spännande att förhålla mig till min omgivning, och tar min utgångspunkt i det. Och att få röra sig mellan flera världar såsom det kommersiella och det statliga, är oerhört stimulerande.

Hon menar att de grundläggande beståndsdelarna alltid är de samma; varmt och kallt, rytmer. Att skapa en komposition och hantera förutsättningarna med någon slags konstnärlig integritet, det är det som är sporten enligt Cilla.

– Jag gillar att skapa miljöer. Att få göra om dem. Och jag tänker alltid så, i mitt huvud: hur skulle man kunna göra om här? Det är framförallt miljöerna utanför hemmet som är de mest intressanta, delvis eftersom att det är en större utmaning där så många ska trivas, menar Cilla.

Omfamna förutsättningarna

Det handlar inte om att smycka, mer om att gestalta – så beskriver hon uppdragen i offentlig miljö. Det finns alltid en utmaning eller en frågeställning. Det är alltid något som behövs i ett rum.

– Att initiativet kom från arkitekten är ett ganska ovanligt förfarande, menar Cilla. Men vi hittade ganska snabbt en väldigt bra dialog och kände på något sätt att vi representerade ”samma sida”, säger Cilla.

Samarbetet fungerar bra.  De är alla intresserade av rummet. Vid sitt första besök på Hamngatan 15 förstod Cilla platsens utmaningar ganska snabbt, och varför man såg ett behov av att gestalta miljön. Hon arbetar efter tesen att man ska ”omfamna” förutsättningarna. ”Pynt funkar inte”, som hon säger. Cilla drivs av att länka samman olika världar, den kommersiella fastigheten möter konstnärens kreativa skapande.

– Jag arbetar framförallt med mönster, och har faktiskt inte arbetat särskilt mycket med enbart textilier tidigare, säger Cilla. Jag får ofta mina idéer ganska snabbt och utgår alltid från de rumsliga förutsättningarna. Både det rent fysiska, hur rummet ser ut och vad det består av, men även det psykologiska – vem går här? Det är viktigt att man i en entré visar en öppenhet mot besökaren och att man som konstnär förstår den offentliga miljön, menar Cilla.

Slipsen får nytt liv

Hon får ofta sina idéer väldigt snabbt. På Hamngatan 15 var det en tanke om en installation baserad på vikta textilier som tillsammans skapar en skulptural och organisk känsla. Ett slags måleri som monteras på plats, där färgpaletten utgörs av slipsar.

– Jag har alltid fascinerats av slipsen. Den är ganska märklig i sin form egentligen. Det finns mycket humor och värme i en slips, även om den ofta uppfattas som ett stelt plagg så blir det något helt annat när man kombinerar så här många. Slipsen som plagg är intressant och erbjuder en liten glipa av möjlighet att uttrycka sig, menar Cilla.

Kontor och slipsar. Kombinationen leder förstås in på frågan om slipsen som ett manligt attribut. Hur ser hon på det symboliska värdet? Cilla menar att det absolut finns ett manligt/kvinnligt perspektiv som inte saknar betydelse, även om det inte är det mest centrala i verket. Inledningsvis testade hon även att inkludera sjalar i installationen, men det behövdes textilier med lite mer stadga, vilket visade sig vara svårt att finna bland det stora utbud av scarfs och sjalar som finns i second hand-butiker, där majoriteten av installationens beståndsdelar införskaffats.

Konstverket förändrar akustiken

Tvåhundrafemtio slipsar ligger utspridda på det stora bordet. Vi pratar om hur modet har förändrats genom åren och framför oss finns exempel från 40-talet fram tills idag. Olika kvalitéer, varierande bredd och mängder av mönster. Processen är igång och nu testar Cilla de många möjligheter som finns. Gör installationer och fotograferar. Funderar på saken, för att slutligen landa i den idé som monterades upp på plats i entrén på Hamngatan under augusti månad. Monteringen är en stor del av uttrycket och Cilla eftersträvar en organisk känsla, det får inte vara för elegant och strömlinjeformat.

– Att installationen byggs upp på plats, av en människa, gör att det hela känns väldigt ”här och nu”. Även om idén är testad i ateljén och det finns en plan så är själva resultatet ovisst, även för mig. Man kan se det som måleri, där mönstren får funktionen av färgerna i en palett, beskriver Cilla.

Konstverket bidrar till att förändra akustiken, vilket också var en viktig del i uppdraget, liksom att tillföra något skulpturalt till den kala passagen. Så hur hoppas hon att de förbipasserande reagerar?

– Konst får gärna träffa på flera nivåer. Jag tycker om att min konst både kan ha ett högt dekorativt värde, men också ge energi till den som upplever det. Det är också intressant att reflektera över tiden som är nedlagd, både av mig och varje enskild tillverkare av slipsarna som verket baseras på, säger Cilla. När man går till ett kontor ikläder man sig en professionell roll. Jag hoppas att konstverket kan bekräfta hela människan, inte bara det man är där för att göra. Jag tror att man presterar bättre om ens andra sidor också tilltalas, menar Cilla.

Detalj från konstverket på Hamngatan 15.

Om Hamngatan 15

Fastigheten på Hamngatan 15 ritades av arkitekten Oskar Eriksson och uppfördes redan 1881. Den har under senare år genomgått en stor om- och tillbyggnad och erbjuder idag på toppmoderna kontorslokaler. Exteriören mot Hamngatan är en del av originalhuset och när Humlegården beslutade sig för att utveckla entrén var det viktigt att skapa en lösning som känns naturlig på platsen. Uppdraget tilldelades DAP arkitekter och projektet omfattar entrén både exteriört och interiört. Dels ska man förstärka entrépartiet och därigenom göra ingången mer synlig, dessutom ges passagen och ljusgården en varmare känsla och förbättrad akustik.

Läs mer om fastigheten

Fastighet Styrpinnen 19

Fastigheten Styrpinnen 19 har en uthyrningsbar area om cirka 7 000 kvadratmeter. Bakom fasaden från 1881 har ett helt nytt kontorshus byggts.

Läs mer