Går det att bygga om, utan att riva ut? Kan man maximera anpassning och minimera avfall? Är det möjligt att förvalta både fastigheter och framtiden? Och vad händer när man betraktar byggnader som något som fyller hyresgästernas behov samtidigt som de fungerar som material och resursbanker?
Under de senaste åren har vi omsatt cirkulära modeller i verkliga scenarion, testat våra cirkulära principer i olika projekt samt utvecklat mätmetoder som visar effekten av det vi gör. Och vår slutsats är att den cirkulära ekvationen går ihop. Det går att minska sin resursanvändning och öka lönsamheten – samtidigt.
En annan slutsats är att en cirkulär omställning är ett måste för att kunna bidra till en hållbar utveckling. För bygg- och fastighetsbranschen står för cirka 20 procent av Sveriges klimatpåverkan. Dessutom står den för en tredjedel av Sveriges samlade avfallsmängd och energibehov. Det gör att både ansvar och möjligheter hamnar hos oss. Vi behöver exempelvis vara drivande i en cirkulär omställning i branschen – samtidigt som vi engagerar och inspirerar andra aktörer, samt hjälper våra hyresgäster att göra kloka val som alla tjänar på.
Därför befinner vi oss på en resa, vars mål är att alla våra nybyggen och ombyggen ska göras enligt cirkulära principer senast 2030. Det är dessutom en resa som leder till mer flexibla och långlivade fastigheter och lokaler, som även bidrar till våra hyresgästers hållbarhetsarbete.
Vi ser till att så mycket som möjligt av material och råvaror stannar kvar i systemet istället för att kastats bort.
Välkommen att läsa mer om hur vi jobbar cirkulärt – och resultaten det ger.
För att ett projekt ska kunna klassas som cirkulärt behöver det genomgå alla steg i de cirkulära principerna.
För att också mäta vilket resultat som uppnås av att arbeta utifrån de cirkulära principerna har vi tagit fram ett antal delmål med tydliga KPI:er. Delmålen baseras på relevant forskning och EU-kommissionens rekommendationer. Ett delmål innebär till exempel att byggnader ska användas längre. Det följs bland annat upp genom att byggnadens anpassningsbarhet mäts i ett verktyg framtaget av EU-kommissionen.
Nedan presenteras några av våra KPI:er. I dagsläget mäts och utreds flera KPI:er än de som presenteras här.
| Cirkulära delmål | Exempel på KPI:er |
|---|---|
| Minskad materialanvändning | Mängd/andel material som är återbrukat/återvunnet/förnyelsebart |
| Minskad klimatpåverkan | Minskad klimatpåverkan per kvm. |
| Minskat avfall | Mängd/andel avfall som går till återbruk, återvinning, deponi. |
| Byggnader håller längre | Poängsystem för hur väl byggnaden är designad för anpassningsbarhet (Level(s) indikator 2.3) |
Förutom att fungera som en karta fyller vår Klimatfärdplan också en viktig funktion som inspirationskälla och samlingspunkt för alla som jobbar på Humlegården. Och då blir det av största vikt att resan mot våra mål är formulerad på ett tydligt, trovärdigt och transparent sätt.
Vi har länge brottats med frågan ”Hur hållbar kan en lokal vara?”. Det enkla svaret är: Mycket mer än de flesta är nu. För det vanligaste angreppssättet vid lokalanpassningar är en linjär modell, som bygger på att slita och slänga. Stora mängder material rivs helt enkelt ut och ersätts med nya.
För att gå i rätt riktning krävs välgrundade och medvetna val – i samverkan med hyresgäster, arkitekter, byggentreprenörer och många fler. För då kan vi öka vår långsiktiga materialeffektivitet – som leder till minskad klimatpåverkan och resursanvändning, som i sin tur ger mindre kostnader och avfallsmängd.
Men för att kunna göra dessa val krävs konkreta siffror och fakta. Och vi insåg tidigt att den data som finns tillgänglig är för knapp, samt att det helt enkelt saknas mätmetoder för cirkularitet i lokalanpassningar.
Därför var vi med och startade ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt med fokus på mätbara indikatorer kring cirkulär ekonomi. Och det har resulterat i avgörande lärdomar kring byggprocesser och arbetsmetoder, samt ett egenutvecklat beräkningsverktyg för cirkulära lokalanpassningar.
Under 2021 slutfördes projektet där vi renoverade och inredde en kontorslokal om 420 kvm på Vretenvägen 4 i Solna – med fokus på cirkularitet och resurseffektivitet. Och genom att testa olika sätt att utvärdera cirkularitet i verkligheten har vi kunnat utveckla och förfina metoder för att mäta cirkularitet, vilket saknats i vår bransch.
Projektet har även gett svar på sådant som vi anat, men kanske inte kunnat leda i bevis: Cirkularitet minskar såväl koldioxidutsläpp som materialåtgång. Till exempel kan vi simulera scenarion som visar att där hyresgästen vill återbruka allt som går att återbruka under 50 år, minskar klimatpåverkan med 90 procent – samtidigt som vi minskar materialåtgången med 85 procent.
Dessutom har vi kunnat visa att cirkularitet ger lönsamhet. I arbetet med lokalen i Solna strand minskade vi våra kostnader med 36 procent genom att återbruka 56 procent av material och produkter. Det innebär en besparing på 920 kronor per kvadratmeter – och allt pekar på att det är en siffra som kan pressas ned ytterligare.
Vi utvecklade även ett verktyg i projektet som lärt oss hur vi kan jämföra produkters hållbarhet och cirkularitet utifrån relevanta parametrar. Insikterna har vi tagit med oss i det fortsatta arbetet i att ta fram rätt metodik för att kunna ta mer cirkulära och medvetna produktval.
Efter forskningsprojektet har omfattande forskning och praktiskt arbete utförts för att ta fram metodik, process och aktiviteter för mer cirkulära byggprojekt. Idag har vi testat våra cirkulära principer i flertalet projekt och i år skalar vi upp arbetet.
Minskad klimatpåverkan med
Minskad materialåtgång med
Minskade kostnader med
Besparing på
Lär mer om vårt projekt Greenhouse där vi ett stort fokus på hållbarhet – från klimatsmart teknik till återbruk och kloka materialval.
Läs mer om projektet