Med borgmästare Anne Hidalgo i spetsen ska Paris förvandlas till en 15-minuterstad. Tanken bakom den klimatsmarta idén är att allt ska finnas inom en kvarts cykelavstånd. Hur kan vi främja cykelpendling i Stockholm?
Med närhet och låg klimatpåverkan som ledord ska varje parisare ges tillgång till utbildning, arbetsplatser, kultur, handel och rekreation i sin närhet. Privat bilägande får stå tillbaka för cykelvägar och kollektivtrafik. Byggnader ska ges skiftande funktioner så att de lever under dygnets alla timmar. Bilvägar byggs om till cykelbanor, tak förvandlas till parker högt uppe i luften, skolgårdar blir träningsanläggningar på kvällstid och fristående butiker har företräde till lokaler framför kedjor.
Även om begreppet ”15-minutersstaden” har franskt ursprung är idén om den lokala staden inte begränsad till vare sig Paris eller Frankrike. I spåren av pandemin, där städer på många håll stängdes ner, har stadsplaneringskonceptet med självförsörjande stadsdelar blivit allt hetare världen över. Även företag har tagit tankesättet till sig. I Sverige använder företaget Voi begreppet i marknadsföring för sin delningstjänst med elsparkcyklar. Sweco, som kallar idén för ”Närstaden”, ser 15-minuterstaden som en given del av framtidens stadsplanering.
I Stockholm finns flera pågående initiativ och förslag som premierar cykel och kollektivtrafik framför bilar. I utvecklingen av stadsmiljön ser vi redan idag tecken på hur cykeln tar mer plats. Ett exempel är Guldbron mellan Slussen och Gamla Stan, med sina rymliga och väl utmärkta cykelbanor, som kan ses som ett smakprov på framtidens stad. 2022 antogs Stockholms stads cykelplan som beskriver hur staden ska arbeta för att främja cykling. Det ska till exempel bli enklare och säkrare att cykla i staden och antalet cyklister ska öka. Redan idag har 80 procent av stockholmarna mindre än 30 minuter med cykel till sin arbetsplats. Stockholms stad har under 2022 gjort en studie med syftet att undersöka hur hyrda elsparkcyklar och andra mobilitetstjänster används i Stockholm. Även i Solna satsar man på cykling och i Solna stads cykelplan beskrivs hur kommunen arbetar för att göra cykeln till ett mer attraktivt transportmedel för Solnaborna.
Läs mer om Stockholms och Solnas arbete för att främja cykling.
Som fastighetsägare innebär det ökade intresset för cykling att vi behöver se på cykeln på samma sätt som vi tidigare sett på bilen. Vilken service behöver vi ge den cykelburna kunden? Fler och bättre möjligheter att byta om efter cykelturen givetvis. Kanske hårtork, strykjärn och torkskåp. Och varför inte närliggande cykelservice. Kommunernas satsning på cykelvägar är även det en viktig faktor – om det är enkelt och tryggt är det större chans att man väljer cykeln när det är dags att förflytta sig.
Vad innebär det för fastighetsägare om det ställs högre krav på att stadsdelar ska leva under dygnets alla timmar? Kvarter ska leva dygnet runt och människor ska inte behöva förflytta sig särskilt långt när de vill arbeta, träna, handla eller ha kul. Fastighetsägare behöver då tänka på att integrera närservice i sin stadsutveckling och se till att fastigheter och kvarter aktiveras från morgon till kväll. Det kan även uppstå behov av mer service i närheten av bostadsområden så att de boende kan uträtta sina ärenden närmare hemmet. Hur kan man se på kontorets roll i denna utveckling? Att människor ställer allt högre krav på sammanhanget är tydligt och kontoren behöver vara inspirerande, funktionella och i rätt läge för att attrahera medarbetarna. Parallellt med detta diskuteras ofta det möjliga behovet av fler, mindre och mer perifera arbetsplatser som ligger närmre bostaden än dagens centrala arbetsplatser. Ett slags co-workingkontor i närområdet, låt oss kalla det satellitkontor. Framtiden får utvisa var vi väljer att sätta oss när det är dags att börja arbetsdagen.