Cirkulära principer

Vi förvaltar mycket mer än fastigheter.
Framtiden, till exempel.

Går det att bygga om, utan att riva ut? Kan man maximera anpassning och minimera avfall? Är det möjligt att förvalta både fastigheter och framtiden? Och vad händer när man betraktar byggnader som något som fyller hyresgästernas behov samtidigt som de fungerar som material och resursbanker?

Under de senaste åren har vi omsatt cirkulära modeller i verkliga scenarion, testat våra cirkulära principer i olika projekt samt utvecklat mätmetoder som visar effekten av det vi gör. Och vår slutsats är att den cirkulära ekvationen går ihop. Det går att minska sin resursanvändning och öka lönsamheten – samtidigt.

En annan slutsats är att en cirkulär omställning är ett måste för att kunna bidra till en hållbar utveckling. För bygg- och fastighetsbranschen står för cirka 20 procent av Sveriges klimatpåverkan. Dessutom står den för en tredjedel av Sveriges samlade avfallsmängd och energibehov. Det gör att både ansvar och möjligheter hamnar hos oss. Vi behöver exempelvis vara drivande i en cirkulär omställning i branschen – samtidigt som vi engagerar och inspirerar andra aktörer, samt hjälper våra hyresgäster att göra kloka val som alla tjänar på.

Därför befinner vi oss på en resa, vars mål är att alla våra nybyggen och ombyggen ska göras enligt cirkulära principer senast 2030. Det är dessutom en resa som leder till mer flexibla och långlivade fastigheter och lokaler, som även bidrar till våra hyresgästers hållbarhetsarbete.

Vår modell för cirkulärt tänkande. Vi ser till att så mycket som möjligt av material och råvaror stannar kvar i systemet istället för att kastats bort.

Välkommen att läsa mer om hur vi jobbar cirkulärt – och resultaten det ger.

Principer

Hur får vi saker att gå runt?

Cirkulära flöden ska byggas in i alla våra projekt. Oavsett om vi bygger om eller bygger nytt. Och för att kunna göra det har vi tagit fram ett antal principer, som hjälper oss att behålla material och resurser i systemet. För då kan vi minska både klimatpåverkan och kostnader.

Vi har utvecklat våra cirkulära principer för att ha en slags stomme att utgå ifrån, som är likadan i alla våra projekt. Den kan delas in i två delar: En process för återbruk och en process för mer cirkulärt byggande.

Återbruksprocessen

Återbruksprocessen hjälper oss att utnyttja befintligt material och resurser på bästa sätt: Till exempel genom att demontera varsamt, så att inget användbart går till spillo i onödan.

Återbruksinventering

  • Vad har vi för befintligt material och vilket skick är det i?

Handlingsplan

  • Hur ska befintligt material användas?

Demontering

  • Varsam demontering realiserar återbruket i praktiken

Logistik/lagring/försäljning

  • Logistik, lagring och försäljning planeras i tidigt skede

Installation av återbruk

  • Rätt installation möjliggör framtida återbruk

Process för cirkulärt byggande

Den cirkulära processen gör cirkulariteten till en självklar del och drivkraft i våra lokaler och fastigheter. Till exempel bygger vi kontor som kan anpassas utan att riva ut material.

Planera för cirkularitet

  • Planera för hela byggnadens livscykel från början

Designa cirkulärt

  • Design för anpassning, demonterbarhet och lång livslängd

Cirkulära produktval

  • Cirkulära produkter med låg klimatpåverkan

Cirkulärt byggande

  • Bygg materialeffektivt, avfallsminimerande och demonterbart

Minska avfall

  • Öka återbruk och återvinning

Öka utnyttjande

  • Lokaler, byggnader och material används mer

Drift och uppföljning

  • Lokaler och byggnader underhålls och utvärderas

Att mäta är att veta

För att kunna utvärdera cirkulariteten i både projektets genomförande och det faktiska slutresultatet har vi tagit fram ett sätt att mäta cirkularitet i våra projekt. Det långsiktiga målet är att alla våra lokalanpassningar och nyinvesteringar ska utföras enligt cirkulära principer 2030.

Vi mäter genomförandet

Projekten poängsätts – ju fler av stegen inom de cirkulära principerna som genomförs, desto högre poäng. För att ett projekt ska klassas som cirkulärt ska det dels ha genomgått de steg som ses som obligatoriska, de ska även uppnå en viss poängnivå.

Vi mäter resultatet

För att också mäta vilket resultat som uppnås av att arbeta utifrån de cirkulära principerna har vi tagit fram ett antal delmål med tydliga KPI:er. Delmålen baseras på relevant forskning och EU-kommissionens rekommendationer. Ett delmål innebär till exempel att byggnader ska användas längre. Det följs bland annat upp genom att byggnadens anpassningsbarhet mäts i ett verktyg framtaget av EU-kommissionen.

Humlegårdens cirkulära delmål

  • Minskad materialanvändning
  • Minskad klimatpåverkan
  • Minskat avfall
  • Byggnader används längre
  • Byggnader används mer
  • Byggnader är demonterbara
  • Inga giftiga material
  • Materialval baserat på data
  • Ökad digital spårbarhet

Lyckat återbruksprojekt av drygt 2 700 armaturer

Att se till att så mycket som möjligt kan återbrukas, återvinnas och upcyclas är en mycket central fråga när befintliga fastigheter ska utvecklas. I arbetet med Greenhouse i Solna strand har detta varit särskilt viktigt, något som resulterade i ett unikt samarbete.

Läs mer

Humlegårdens podcast – Cirkularitet i praktiken

I detta avsnitt fördjupar vi oss i en av vår tids viktigaste frågor – övergången till en mer cirkulär ekonomi. Vi går lite mer på djupet och tittar närmre på Humlegårdens cirkulära strategi. Hur gör man i praktiken för att ställa om processer och arbetssätt när man ska bygga om kontor och fastigheter – eller bygga nytt?

Lyssna på vår podcast

Klimatfärdplan

Klimatneutrala 2045

Tydliga och uttalade mål är naturligtvis avgörande för att skapa förändring. Men det räcker förstås inte bara med att veta vart man ska. Man måste också veta hur man tar sig dit. Därför har vi tagit fram vår Klimatfärdplan, som visar oss vägen och sätter kompassriktningen mot 2045 då vi ska vara klimatneutrala.

Förutom att fungera som en karta fyller vår Klimatfärdplan också en viktig funktion som inspirationskälla och samlingspunkt för alla som jobbar på Humlegården. Och då blir det av största vikt att resan mot våra mål är formulerad på ett tydligt, trovärdigt och transparent sätt.

Vår klimatfärdplan är baserad på tre byggstenar: Science Based Targets, Cirkulär ekonomi och vårt Hållbarhetsprogram.

  1. Science Based Target Initiative (SBTi) är en vetenskaplig metod som säkerställer att klimatmål linjerar med vad som krävs för att nå Parisavtalets mål om begränsning av den globala uppvärmningen.
  2. Cirkulär ekonomi är en förutsättning för långsiktig lönsamhet och för att nå klimatmålen. Vårt mål är att både lokalanpassningar och nybyggnation ska genomföras enligt cirkulära principer år 2030.
  3. Vårt hållbarhetsprogram är vårt sätt att säkerställa att alla hållbarhetskrav uppfylls i alla våra utvecklingsprojekt. Man kan säga att det är en brygga mellan ord och handling, som i sin tur bygger på en rad styrande dokument och krav, samt riktlinjer för hur hållbarhetsarbetet i våra projekt ska skötas samt följas upp.

Vår Klimatfärdplan är ett levande dokument som ska existera i samklang med omvärlden och utvecklingen inom relevanta områden. Därför är vi glada att det bedrivs mer och mer forskning, till exempel när det gäller klimatneutrala byggmaterial, samt att den tekniska utvecklingen även på områden bortom bygg och fastighetsvärlden kommer ge upphov till lösningar som kan bidra till våra klimatmål. Dessutom ser vi med spänning fram emot vad som kommer ske i takt med att alltfler aktörer i vår bransch anammar cirkulära principer och modeller.

Cirkulär lokalanpassning

När cirkularitet blir konkret

Att dra ner på utsläpp som härstammar från material och avfall vid lokalanpassningar är avgörande för att vi ska kunna bli klimatneutrala till år 2045. Och den enda raka vägen till en sådan minskning är ett cirkulärt angreppssätt.

Vi har länge brottats med frågan ”Hur hållbar kan en lokal vara?”. Det enkla svaret är: Mycket mer än de flesta är nu. För det vanligaste angreppssättet vid lokalanpassningar är en linjär modell, som bygger på att slita och slänga. Stora mängder material rivs helt enkelt ut och ersätts med nya.

För att gå i rätt riktning krävs välgrundade och medvetna val – i samverkan med hyresgäster, arkitekter, byggentreprenörer och många fler. För då kan vi öka vår långsiktiga materialeffektivitet – som leder till minskad klimatpåverkan och resursanvändning, som i sin tur ger mindre kostnader och avfallsmängd.

Men för att kunna göra dessa val krävs konkreta siffror och fakta. Och vi insåg tidigt att den data som finns tillgänglig är för knapp, samt att det helt enkelt saknas mätmetoder för cirkularitet i lokalanpassningar.

Därför var vi med och startade ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt med fokus på mätbara indikatorer kring cirkulär ekonomi. Och det har resulterat i avgörande lärdomar kring byggprocesser och arbetsmetoder, samt ett egenutvecklat beräkningsverktyg för cirkulära lokalanpassningar.

Forskningsprojektet

Fyrahundratjugo cirkulära kvadrat

För att kunna arbeta cirkulärt måste man ibland uppfinna hjulet på nytt. Det finns helt enkelt för lite forskning kring cirkularitet i bygg- och fastighetsbranschen. Och därför genomförde vi på Humlegården – tillsammans med Vinnova, RISE, IVL och Circularista – ett forskningsprojekt som gett resultat som vi och många andra kommer ha nytta av.

Under 2021 slutfördes projektet där vi renoverade och inredde en kontorslokal om 420 kvm på Vretenvägen 4 i Solna – med fokus på cirkularitet och resurseffektivitet. Och genom att testa olika sätt att utvärdera cirkularitet i verkligheten har vi kunnat utveckla och förfina metoder för att mäta cirkularitet, vilket saknats i vår bransch.

Projektet har även gett svar på sådant som vi anat, men kanske inte kunnat leda i bevis: Cirkularitet minskar såväl koldioxidutsläpp som materialåtgång. Till exempel kan vi simulera scenarion som visar att där hyresgästen vill återbruka allt som går att återbruka under 50 år, minskar klimatpåverkan med 90 procent – samtidigt som vi minskar materialåtgången med 85 procent.

Dessutom har vi kunnat visa att cirkularitet ger lönsamhet. I arbetet med lokalen i Solna strand minskade vi våra kostnader med 36 procent genom att återbruka 56 procent av material och produkter. Det innebär en besparing på 920 kronor per kvadratmeter – och allt pekar på att det är en siffra som kan pressas ned ytterligare.

Vi utvecklade även ett verktyg i projektet som lärt oss hur vi kan jämföra produkters hållbarhet och cirkularitet utifrån relevanta parametrar. Insikterna har vi tagit med oss i det fortsatta arbetet i att ta fram rätt metodik för att kunna ta mer cirkulära och medvetna produktval.

Efter forskningsprojektet har omfattande forskning och praktiskt arbete utförts för att ta fram metodik, process och aktiviteter för mer cirkulära byggprojekt. Idag har vi testat våra cirkulära principer i flertalet projekt och i år skalar vi upp arbetet.

Vretenvägen 4 i Solna strand - så blev resultatet

Minskad klimatpåverkan med

68%

Minskad materialåtgång med

66%

Minskade kostnader med

35%

Besparing på

920kr/kvm

Hur mäter vi resultatet i forskningsprojektet?

För att vi ska kunna få största möjliga utväxling av våra cirkulära satsningar, måste vi kunna göra effektiva beräkningar innan vi sätter igång med att bygga om eller bygga nytt. Men hur mäter man egentligen cirkularitet i lokalanpassningar?

Svaret är att ingen riktigt vet. Eller visste. För i samband med forskningsprojektet i Solna strand tog vi också fram ett mätverktyg som ger insikt i vilka produktval som krävs för att en lokal ska bli så cirkulär som möjligt.

Kort sagt rekommenderar verktyget produkter och material som har lång förväntad livstid och hög cirkulerbarhet över tid. Detta sker genom att modularitet, design, estetik och anpassningsbarhet utvärderas. Samtidigt premieras också höga andelar återvunnet material, cirkulära end-of-life-strategier och låga utsläpp.

På så sätt kan vi minska koldioxidutsläpp, materialåtgång och kostnader över tid i våra lokalanpassningar.

Greenhouse

Lär mer om vårt projekt Greenhouse där vi ett stort fokus på hållbarhet – från klimatsmart teknik till återbruk och kloka materialval.

Läs mer om projektet

Greenhouse

Lär mer om vårt projekt Greenhouse där vi ett stort fokus på hållbarhet – från klimatsmart teknik till återbruk och kloka materialval.

Läs mer om projektet

Men hur går det då?

Jo, idag är hållbarhetsarbetet en given del av vår kärna – och vi arbetar med en mängd olika frågor på flera områden som i sin tur ryms inom hållbarhetsfältet. Exempelvis arbetar vi med strukturerad och systematiserad leverantörsuppföljning samt energieffektivisering. Vi har även miljöcertifierat 95 % av lokalytan i våra fastigheter (dock ej projektfastigheter). För att nå den cirkulära omställningen som krävs av oss och vår bransch har vi satt mål som tvingar oss till handlingskraft: Vårt långsiktiga klimatmål är att vara klimatneutrala år 2045.

Självklart har vi massvis kvar att göra för att nå våra mål – som egentligen inte är något annat än viktiga hållpunkter som visar att vi rör oss åt rätt håll. För hållbarhetsarbete är inte en resa med ett slut. Det är ett sätt att tänka och fungera. Det är ett sätt bedriva en affärsverksamhet – som för oss går ut på att förvalta framtiden.

Vill du veta mer?

Kontakta oss gärna!

Sabina Jonestrand
Hållbarhetsansvarig
sabina.jonestrand@humlegarden.se