Södra Hagalund
Ett stenkast från storstaden.
Ett hjärtslag från framtiden.
Mitt i det gröna.
Ur Hagalunds gamla arbetsplatsområde växer en modern stadsdel fram längs förlängningen av tunnelbanans Gröna linje – 5 minuter från Stockholm City. Här skapas bostäder och kontor i trygga och ombonade kvarter, där historia och världsledande forskning möts.
Den nya tunnelbanestationen
Våren 2020 påbörjades arbetet med utbyggnaden av Gröna tunnelbanelinjen. Linjen sträcker sig från Odenplan till Arenastaden. När den förlängda Gröna linjen står färdig 2028 kommer 80 000 människor att arbeta i närområdet och 11 000 nya bostäder ska skapas. Gröna linjen kommer att få tre nya stationer: Hagastaden, Södra Hagalund och Arenastaden. I Södra Hagalund möjliggör den förlängda linjen framväxten av en helt ny stadsdel. Tunnelbanan är startskottet för utvecklingen av hela området. Stationen blir också det naturliga hjärtat och samlingsplatsen i Södra Hagalund, och en uppgång placeras på Gelbgjutarevägen, mitt i det som idag är Hagalunds arbetsplatsområde.
Vill du veta mer om utbyggnaden av Gröna linjen?
Läs merEn ny stadsdel tar form
I samband med etableringen av den nya tunnelbanestationen Södra Hagalund kommer stadsdelen att genomgå en omfattande utveckling. Här har Solna stad tagit initiativ till en satsning som ska skapa flera kvarter med bostäder, arbetsplatser samt kultur, handel- och servicefunktioner. Våren 2019 träffades en principöverenskommelse mellan Humlegården och Solna stad, vilket var startskottet för arbetet med den första detaljplanen i området. Utvecklingen i området sker etappvis och kommer att sträcka sig över en lång period. Vill du veta mer om den nya stadsdelens framväxt? Håll utkik på denna sida!
De första kvarteren
Just nu pågår planeringen inför den första etappen i området, där Humlegården och Solna stad arbetar med detaljplanen för kvarteret Gelbgjutarna och Instrumentet 5, som ligger i direkt anslutning till den nya tunnelbanestationens uppgång på Gelbgjutarevägen. I anslutning till tunnelbanestationen planeras ett torg. Inom detaljplanen möjliggörs ca 350 lägenheter, cirka 20 000 kvm kontor samt en förskola. Stor omsorg läggs i utformning av bottenvåningarna för att skapa urbana och trygga gaturum. Trädplanteringar, bredare gångbanor samt lokaler och bokaler i bottenvåningarna, föreslås rama in gatan i framtiden.
Inflyttning bedöms kunna ske tidigast 2027/2028.
En hyllning till historien
För dem som idag tar en promenad genom Hagalunds gamla arbetsplatsområde uppenbarar sig ett mycket distinkt arkitektoniskt drag: teglet. När lokala industrier växte fram här för snart ett sekel sedan, var tegel det självklara valet. Då för att det var slitstarkt och praktiskt. Idag uppskattas det röda teglet lika mycket för sin beständighet som för sin skönhet. De senaste decennierna har det gamla teglet också kommit att bli en omhuldad estetisk symbol för omdaningen från industri- till kunskapssamhälle, när moderna techbolag och bostäder har tagit över gamla industrifastigheter. En blottad tegelvägg har blivit ett eftertraktad estetiskt uttryck.
– Estetiskt ger teglet en industribetoning, en förnimmelse av den arkitektur som finns där idag. På så sätt blir tegelinslag i de nya husen en hyllning till områdets historia. Tegel har idag blivit så mycket mer än bara tegel. Det är ett fantastiskt uttrycksfullt material, som står för både historia och hållbarhet, säger Peter Lind, som ansvarar för Humlegårdens utveckling i området.
Just nu utreds möjligheterna om det går att ge materialet ett andra liv genom att till exempel återanvända tegel från de gamla industribyggnaderna. Det är sådana detaljer som är utmärkande för de höga krav på estetik och detaljer som karaktäriserar byggandet i Södra Hagalund menar Peter Lind.
Den gröna staden
”Fjäril vingad syns på Haga…”. Redan under 1700-talet var det stora grönområde som sträckte ut sig längs Brunnsvikens västra strand, ombesjunget för sin sköna natur – som i de berömda stroferna av Bellman. Det var Gustav III som beslutade att anlägga en lustpark här, efter att under en Italienresa ha inspirerats av den Romerska campagnan – det vackra, kuperade naturområde som omger Rom.
Södra Hagalund är placerad i mitten av det vidsträckta, sammanhängande grönområde i Stockholm som kallas Nationalstadsparken, som sträcker sig från Djurgården i söder till Hagaparken och Ulriksdal i norr. Tio minuters promenad från Södra Hagalund ligger en av världens vackraste exempel på en klassisk engelsk park – vilket British Garden Society har utnämnt Hagaparken till.
Men det gröna börjar faktiskt redan på andra sidan gatan. I början av 1800-talet påbörjades arbetet med Norra begravningsplatsen, som idag är lika mycket ett grönområde och en skulpturpark som en viloplats. Flera av de främsta arkitekterna, formgivarna och konstnärerna i den svenska historien har satt sin prägel på begravningsplatsen, däribland Gunnar Asplund, Ivar Tengbom och Sigurd Lewerentz. Här finns också konst av Carl Eldh och Carl Milles. Till Södra Hagalund kommer en helt ny entré till Norra begravningsplatsen att skapas. När den nya stadsdelen byggs är kopplingar till dessa världsunika grönområden viktiga – men även i Södra Hagalund kommer grönskan att vara märkbar.
– Vi kommer inte bara bevara den biologiska mångfald som finns utan tillföra mer grönska i form av gröna stråk och zoner, säger Peter Lind, Utvecklingschef Hagalund på Humlegården. I norra delen ligger Hagalundsparken med hundraåriga ekar, som kommer bevaras.
– De har en viktig ekologisk funktion, men de kommer också sätta sin prägel på stadsdelen, säger Peter. Även på taken ska det gröna frodas i Södra Hagalund, med terrasser som upplåts åt gräsytor, odling och växthus.
Ett hjärtslag från framtiden
Ett hjärtslag, och så ett till, och ett till. 1958 föddes framtiden i kvarteret Kassaskåpet i Södra Hagalund. Med hjälp av två kiseltransistorer och ett par batterier gjutna i en skokrämsburk, skapade Åke Senning och Rune Elmqvist vid Järnh Elektriska världens första pacemaker. Den opererades samma år in i patienten Arne Larsson på Karolinska sjukhuset, och fick för första gången på åratal hans hjärta att slå i en jämn rytm. I det närliggande kvarteret Instrumentet sägs en annan livräddande svensk uppfinning ha kommit till: trepunktsbältet.
Att framtiden har formats i Södra Hagalund är egentligen inte så konstigt. Hagalunds arbetsplatsområde – med sina småskaliga fabriker, kontor och industrilokaler, sin forskning och tillverkningsindustri – etablerades samtidigt som det svenska folkhemmet tog form. I söder byggdes vid samma tid Karolinska sjukhuset och Institutet med sin världsledande forskning.
Hagalunds arbetsplatsområde försåg inte bara det framväxande moderna Sverige med världsledande innovation, utan också med bröd, karameller, stålfjädrar, skyltar, kassaskåp och tvål. Ett fåtal företag lever kvar sedan start, men framför allt har Södra Hagalund karaktäriserats av ständig förändring. De tegelröda industrilokalerna hyser idag allt från konstnärsateljéer och musikstudios till klätterväggar. Men innovationen finns kvar, i form av avancerad medicinsk forskning. Ett sådant företag är Scandinavian Biopharma som i sin forskning om vaccin stöds av bland annat Bill och Melinda Gates Foundation och WHO.
När Hagalunds gamla arbetsplatsområde nu ska omvandlas till stadsdelen Södra Hagalund, är just innovationskraft och företagande två viktiga beståndsdelar. I blandstaden Södra Hagalund möts moderna boenden och arbetsplatser. I direkt anslutning till Karolinska Science Park i söder är Södra Hagalund en del av norra Europas viktigaste life science-kluster.
Om Humlegården Fastigheter
Vi äger, förvaltar och utvecklar främst kontorsfastigheter i Stockholmsregionen. På Humlegården strävar vi efter att utveckla hållbara och attraktiva arbets- och stadsmiljöer. Det skapar vi genom en aktiv fastighetsförvaltning och utvecklingsprojekt bestående av nyproduktion samt utveckling av befintliga fastigheter.
Till humlegarden.se