En ny stadsdel växer fram

Hagastaden fortsätter att växa. Nya bostäder, kontor och restauranger gör att gatorna fylls med folk och liv. Med hjälp av mat, kultur och världsledande forskning är gränsområdet mellan Stockholm och Solna på god väg att förvandlas från en byggarbetsplats till en helt ny, levande stadsdel som bubblar av kreativitet och entreprenörsanda.

Vad är en stad gjord av? Hårda saker som hus, gator, bilar, bussar, affärer, förstås. Men det som framför allt gör städer intressanta och levande är de mjuka värdena, som mat, kultur och, mest av allt, alla de människor som bor och arbetar där. Den nya stadsdelen Hagastaden på gränsen mellan Stockholm och Solna har växt fram i snabb takt. Tusentals nya bostäder och arbetsplatser har lagts till stadens årsringar. Grunden är lagd, och nu är det dags att fokusera just på de mjuka värdena. Som Anna Kullendorff, affärsutvecklingschef på Humlegården, berättar är mat och kultur numera viktiga beståndsdelar i en god bostads- och arbetsmiljö.

Anna Kullendorff, Affärsutvecklingschef Humlegården, Ylva Williams, VD, Stockholm Science City. Fotograf: Jonas Malmström, Erika Aminoff, Blicka Studio.

– Halva jobbet är gjort, säger hon. Nu är det dags att börja curera platsen. Vi tror starkt på Hagastaden, vi vill utveckla platsen och fylla området med innehåll. Efter pandemin är det inte längre självklart för folk att åka till arbetet på ett kontor. För att göra det intressant igen behövs mat, stadsliv och kultur, något som man inte får på samma sätt i hemmet.

Något för magen

Vägen till kontorsarbetarnas hjärta går framför allt via magen. Bra och varierade restauranger är högprioriterade i nya Hagastaden. Det kanske tydligaste exemplet är restaurangen Rummel som nyligen öppnade i en specialritad paviljong av danska stjärnkontoret Henning Larsen Architects på Norra Stationsgatan.

– Vår ambition är att skapa ny hub för mat och dryck på Norra Stationsgatan, säger Anna Kullendorff. Det ska vara en mötesplats med hög kvalitet som lockar besökare från hela Stockholm, men som samtidigt är tillräckligt prisvärd för dem som bor och jobbar i området. Rummel är ankaret i den satsningen, det var oerhört viktigt att sätta rätt nivå på den restaurangen.

Under våren 2024 kommer Rummel dessutom att få sällskap av två nya krogar i samma kvarter – street food-restaurangen Din-Din Club och Art, känd för sin bar och kreativa mellanrätter i dess nuvarande lokaler på Döbelnsgatan.

Något för ögat

I samma kvarter har sedan tidigare konstkollektivet Misschiefs, vars medlemmar utmanar gränserna mellan konst och design, sina ateljéer. Från gatan kan man också se den unga konstnären Alexandra Karpilovskis väggmålningar i trapphusen på Bilpalatset på hörnet Norra Stationsgatan/Dalagatan.

– Samarbetet med Misschiefs har både varit ett sätt att aktivera platsen och att hjälpa dem hitta arbetslokaler, säger Anna Kullendorff. Det är en win-win-situation för oss båda och ett sätt att tillföra en spännande energi i Hagastaden.

När den nya Norra stationsparken invigs sommaren 2024 blir det än mer tydligt hur centralt läget vid Norra stationsgatan är, och vi kommer att kunna förvänta oss fler tillfälliga aktiviteter på platsen, lovar Anna Kullendorff.

Forskning för livet

En annan viktig pusselbit i framväxten av Hagastaden är de många forsknings- och entreprenörsdrivna företag inom fältet life science som etablerat sig i området, med dess omedelbara närhet till såväl Karolinska Institutet som Karolinska universitetssjukhuset.
Ylva Williams är vd för stiftelsen SSCI, Stockholm Science City Foundation, en organisation som främjar samarbete mellan universitet, företag och samhälle för att stödja utvecklingen av Stockholm som en internationellt attraktiv plats för forskning och företagande. Och de har höga ambitioner:

– Vi är redan Europaledande inom life science, säger Ylva Williams, nu är målet att bli världsledande till 2025. Det är en modig vision, men det svåra är inte att nå dit, utan hur man mäter det.

Vad är då life science? I korthet handlar det om hälsa i bred bemärkelse, från förebyggande insatser till nya sätt att ge vård och forskning. Det är ett område i framkant, där ny teknik och digitala lösningar har en central roll. Sverige är redan världsledande inom discipliner som matematik, medicin, medicinska instrument och digitalt entreprenörskap. Men de olika universiteten och institutionerna arbetar ofta var för sig, inom sina specifika fält.

Vad Ylva Williams och SSCI vill åstadkomma är fler samarbeten dem emellan, vilket driver utvecklingen framåt i snabbare takt. Och i Hagastaden finns såväl passande lokaler som närhet till viktiga aktörer som Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

– Redan dag finns omkring 140 life science-företag i Hagastaden, säger Ylva Williams, och fler fortsätter att flytta in. Vi behöver mötesplatser där studenter, forskare och konkurrenter möter varandra på ett naturligt sätt. Genom att heja på varandra vid kaffemaskinen i ett gemensamt pentry bygger man förtroende. Förr i tiden var läkemedelsföretag väldigt slutna, nu inser de att man kan lära av varandra. Ett bra exempel är läkemedelsföretaget MSD, som bjuder in till ”brown bag lunches” med öppna föreläsningar i sina lokaler i Hagastaden. Ju mer digitala vi blir, desto mer viktigt blir den sortens personliga möten.

Nya boendeformer

I spåren på life science har även ledande tech-bolag i andra branscher valt att etablera sig i Hagastaden. En viktig faktor för att dessa innovativa företag ska etablera sig i Hagastaden och attrahera internationella specialister är tillgången på bostäder – ett ständigt problem i Stockholm.

– Vi har en vision om att skapa forskar- och talangbostäder i västra Hagastaden, där vi arbetar med en markanvisning i ett tidigt skede, säger Anna Kullendorff. Många bolag tycker att det är svårt att hitta bostäder till sina forskare och experter. Vi måste bara lösa det praktiskt, med dagens lagstiftning finns egentligen inget alternativ mellan hyresrätter och bostadsrätter – det här blir mer som en sorts hotell. Vi utreder olika intressanta lösningar på hur det skulle kunna fungera.

Humlegårdens primära erbjudande är dock fortsatt kontor, fortsätter Anna Kullendorff:
– Ja, men vi gör även andra saker om det stöttar vår kontorsaffär. Vi vill bidra till att aktivera den här delen av staden, och ser oss som platsutvecklare – hela kundupplevelsen från bussen och tunnelbanan är lika viktig. Kommersiella fastighetsbolag har traditionellt sett fokuserat enbart på att bygga och hyra ut kontor. I dag tänker vi mer på helheten, vi erbjuder en mycket mer komplex tjänst med många olika kompetenser. Vi tror på Hagastaden som helhet, och vill se den blomstra och bli en ännu mer dynamisk plats.

Läs mer om vår utveckling av kvarteret Norra Station här.

Vill du veta mer om möjligheterna att etablera ert kontor i Hagastaden? Kontakta vår uthyrare Anneli Aspe: anneli.aspe@humlegarden.se och ta del av våra lediga lokaler här.

Relaterade artiklar

---